bympan

Jag vet att min uppdatering har varit lite illa. Men har inte ens suttit vid datorn. Har inte haft ork till någonting. Vill bara sova, vilket jag har passat på att gjort så fort Elias tar sina tupplurar.

Dom senaste dagarna har jag rensat/storstädat lägenheten, sovit hos Hanna, umgåtts med Lilita och varit på promenad med Linna och Emilia. Idag ska vi börja slipa hos Linnéa också. Vi ska nämligen tapetsera och måla om hennes lägenhet (vardagsrum och hall). Bara hålla tummarna för att det är så enkelt som folk säger. Men det ska nog gå bra.

Nu ska jag sova, för Elias sover.

Jag har fått ett ryck. Jag vill göra något bra för världen. Jag har anmält mig till att bli blodgivare. Här ska det räddas liv!

Update : Jag fick ett till ryck. Nu har jag anmält mig till donationsregistret också. Har givit bort hela kroppen efter min död till transplation och forskning.

Gör då som jag. Registrera er på länken under

http://www.bloggtrafik.nu/index.php?sponsor=bympan

Inte alls kul. Vill egentligen ställa mig och laga tacos eller springa till stan för att köpa paus-sallad. Men det ska jag icke göra. För jag vet hur det slutade sist. Inte värt det, plus att man blir ännu tjockare.

Sprang till affären för att köpa Cola light. Så nu är min dag räddad.

Ska också ställa mig och göra en pulvergröt nu hade jag tänkt mig. Så att min hunger försvinner. Älskar att mina pulverdrycker finns i grötform. Det gör det hela lite matigare. Det gillas!

Kanske ska försöka ställa mig till ett zumbapass framför tv:n någon gång under dagen också? Får nog bli tjugominutaren.

Inatt råkade jag visst sova i 16 timmar. Det har jag nog inte gjort på ja, vet inte hur länge ? Tror jag sov ikapp allt som jag har missat dom senaste veckorna. Det var välbehövt kan man säga. Men jag är fortfarande trött.

Har fått hem älsklingen idag också. Gud så mysigt det var. Saknat honom något enormt den här helgen. Men nu är han hemma igen, och det ska jag ta vara på. Hoppas vädret blir lite finare imorgon så att vi kan ta en tripp till lekparken.


Jag & Knut inatt. Fick vara barnvakt åt honom. Han tillhör min syster egentligen, och inatt ska han få dela säng med Elias hade jag tänkt mig.

Jag vet, sjukt dåligt av mig! Idag har jag ätit kaka, lunch (nudlar & köttfärsås), middag (kycklingfile & potatissallad). Kände att jag fick lyxa till det, INTE good. Men kan säga att jag har lärt mig en läxa. Har rena rama kramper i magen och fick springa upp på toaletten från bilen. INTE värt det över huvudtaget.

Pulver till frukost imorgon, sen när jag känner att jag vill äta så får jag hålla mig till vattenmelon, gurka, räkor eller tonfisk som jag har gjort innan. Sjukt gott, nyttigt och bra. PLUS att jag inte får kramper i magen vilket kan vara skönt ?


ps. ska föresten inte väga mig förns om en månad. Anledningen till det är för att jag blir galen varje dag av att se små siffror i taget. Bättre att man får se en stor om en månad då. Idag är det 24e juli, vilket betyder att jag ska ställa mig på vågen den 24e augusti. Då får vi hoppas på resultat.

Elias åkte till sin pappa igår för att vara där hela helgen. Då tog jag mig en liten tripp till Finspång för att ha myskväll med Sikka. Vi hamnade dock på en "fest", och ja, jag var nykter. Tumme upp!
Trevligt att träffa lite gammalt finspångsfolk. Sen vart klockan fyra så jag spenderade natten hemma hos henne, orkade inte köra in till stan. Vi vet ju hur det går när Bymp är trött och kör bil, då har vi helt plötsligt fått vänstertrafik i Sverige. HAHA.
 

Imorse ringde väckarklockan efter fyra timmars sömn. Då var det bara att bege sig in till stan, för att packa, hämta syster och åka ut till St Anna. Där vi skulle umgås med Mammie och Lelle i deras båt för att fira syster som fyllde 25. Vi hade ju då hoppas på sol, men sån tur hade vi inte. Har inte direkt varit min lyckodag om man säger så!
Skulle sovit kvar, men nu sitter jag här nerbäddad i min soffa. Kom nyss hem. Vi orkade inte. Det var för kallt. Har frysit hela dagen. Inte ett dugg rockigt.

Frågan är bara vad man gör nu ? Visst, jag är sjukt trött. Men känner inte för att sova. Lägenheten är städad och mina ben är rakade. Så det kan jag ju icke sysselsätta mig med. Får nog bli film i soffan.

har nog aldrig sett en snyggare varelse

Hannas och mitt telefonsamtal

Hanna: Vad gör du?
Jag: Inget, du då?
Hanna: Gör du ju, såg dig i Mcdriven nyss.
Jag: Gjorde du ju inte.
Hanna: Jo, jag gjorde det!
Jag: Mmm, okej.
Hanna: Jag skojade med dig.

Lägg märke till att hon sa "Jag skojade med dig". NEHE ? Det kan hon inte mena? Jag visste inte själv att jag inte hade varit där? Åkte nog dit och glömde bort det.
HAHA, min Hanna är inte den smartaste. Men hon är nog den roligaste!

Kände att jag behövde äta lite idag. Vilket jag gjorde. Jag moffa i mig massa mat, godis och chips. Nejdå! Jag åt lite tonfiskröra och gurka. Men jag ska inte ha dåligt samvete för det. Inte så värst mycket mer kalorier i det än vad det är i soppan. Så går NÄSTAN jämt ut.

Får träna lite senare så har jag varit duktig i alla fall. Nu jäklar.

Man måste ju vara smalrockig när man åker på kryssning den 2:e december. Annars går det ju inte förstår ni väl?

Inne på femte dagen nu när det gäller min pulverdiet. Går hur bra som helst, men jag ska inte ljuga för er. Min hjärna är fortfarande sjukt sugen på allt möjligt som affärerna har att erbjuda. Fast hungern har försvunnit nu så inte alls lika svårt som det var dom första dagarna.

Idag har jag köpt nya pulverpåsar. Då blev det Naturdiet istället för Cambridge med tanke på min dåliga ekonomi. Visst är dom mycket äckligare men det är det värt ett tag när jag tänker på hur många kronor jag sparar.
Fast om dom fortfarande är lika äckliga i Augusti så går jag tillbaka till Cambridge.

Gjorde en miss med köpet i alla fall. Det var ananaspåsarna, dom var sjukt äckliga. Men var bara 12 st, så får ta en någon gång då och då. Sen slinker dom aldrig ner i min mage mer igen. BLÄ!

- 3 kg i alla fall. Mest vatten som har gått bort, men alltid en början. Så länge det går neråt är jag nöjd.

UPDATE : crosstrainer 25 min

Imorse när solen sken så bestämde Elias och jag oss för att åka tillbaka till sjön för att bada och leka lite. Denna dag följde Hanna med istället. Hur skönt som helst att jag har fått lånat mammas bil denna vecka så att man kan ta sig någon stans.

Elias tyckte det var lika roligt som vanligt att bada och plaska. Efter det fick han ligga i skuggen och roa sig ett tag så hans mamma och hennes vän kunde försöka pressa lite. Kan ju säga att jag haft tur som har en son som kan roa sig själv. Mucho skönt sometimes.
Innan det var dags att bege oss hem så fick Elias gunga lite. Hanna ville också leka av sig lite. Tror nog hon hade roligare än Elias. Tur att man har barnasinnet kvar när man fortfarande är 20 år.

Senare mot eftermiddagen så ringde Sikka och frågade om jag ville mysa. Självklart så gör vi det nu. Hon kom för ca två timmar sen och vi har redan varit på maxi för att göra det osäkert. Nu ska vi mysa lite med Elias sen när det är sängdags för honom så ska vi mysa med varandra.

En underbar dag med andra ord ♥

Tycker vi ska samla alla människor på denna jord för att bege oss ut på myggjakt och ta död på varenda liten ful sak som flyger runt och gör mitt liv fruktansvärt jobbigt.

Har kliat sönder mina fötter och ben i tre långa dagar nu, jag orkar inte mer.
Någon som vill skära av mina ben ?

Idag vaknade man lite senare än Elias, ungefär två timmar. Han hade legat och lekt med pappas fru i sängen innan det var dags för mina ögon att se det vackra morgonljuset och en söt liten glad plutt i sängen. Alldeles underbart!

Efter en liten mysstund på verandan så var det dags att bege oss hem. Sedan invänta Emilia som skulle sluta jobbet, för att ta en liten tripp till sjön. Vi hade dock samma gamla tur som vanligt, när vi väl kommer fram blir det molningt och kyligt. Det resulterade alltså i att vi struntade i doppet. Elias fick ta en runda på gungan istället.

Min älskling börjar bli så stor. Känns som tiden springer iväg. Snart tar han studenten också, helt sjukt!

Inatt har min älskling vart vaken, och sen sovit i princip hela dagen. Kanske har vi vänt på dygnet ? Hoppas verkligen inte det, för Elias mamma är sjukt trött. Vilket man kan tycka han borde ha överseende med min älskade son.


En nyfödd Elias, hans kusin & pappas fru.                            En trött & sliten moi hemkommen från BB
´

Pulverdieten går bra. Har inte fuskat, även att jag varit nära ett x antal ggr, men min lilla hjärna har hindrat mig. Det tycker jag vi kör en tumme upp på.

Dock är inte mina pulvervänner så snälla. Dom har gjort så att jag får åka iväg till apoteket och styra. Varför då för då? Jo, bymp has gone förstoppad. Inte kul alls. Men antar att det är såhär livet ska va om man vill bli smal? HAHA!

Idag fyller mosters älskling två hela år. GRATTIS! ♥

Som sagt min första dag när jag hänger med mina pulvervänner. Har gått alldeles utmärkt, förutom att jag är SJUKT jäkla hungrig. Men det går över som både Ballex och Hanna säger.

Men har jag fuskat något idag då? Det beror på hur man ser på saken. Nu när jag kör cambridgesopporna så ska man äta tre om dagen, jag böt ut en soppa mot två skivor vattenmelon och två jordgubbar. Det är ju mindre kalorier i det än vad det är i en soppa så enligt mig har jag inte fuskat, eller vad sägs ?

Nu sitter Lillebror och hans tjej med chipsen och dippen, jättakul när man dör av hunger. Men jag ska fan klara av det här nu!

Ligger hemma hos pappa och hans fru, dock är inte pappa hemma. Just nu är han och leker Kung bland kurridutterna.

Haft en mysdag med lillplutt, syster, systerbarn, pappas fru, lillebror & hans flickvän.
Monopol på kvällen, det var absolut inte roligt för fem öre. För Linusidioten tror att han är bäst, vilket inte stämmer. Utan Emelie och jag var bara för trötta för att ens försöka. Annars hade vi tagit hem segern på en räkmacka!

Just nu ligger jag i Linus säng och väntar på att få hänga med min pojkvän aka dröm-man. Kanske ska tillägga att vi ska se Remember Me med Robert Pattinson från Twilight filmerna, för dom som inte förstod.
Kan ju inte alltid vara enkelt ?


Imorgon blir det KALAAAAS, Emilio fyller två år. Det firar vi för fulla muggar!



ps. Fick fyra kondomer utav Linus.

Sitter i bilen med min syster och hennes barn, samt min lilla pluttis. Ska spendera helgen i Finspång. Vilket kan behövas. Komma bort från stan lite är inte fel jämt.

På tal om något helt annat så såg jag ut såhär imorse :

Min bäst vän Hanna tycker tydligen om att stå själv på dansgolvet. Här ser ni henne med handen i högsta hugget.
Man blir tydligen som man umgås? Det gillar vi!

Åkte i alla fall till min "syster" i Finspång. Hon har själv barn så det kändes skönt att prata av sig lite grann. Men eftersom vi både var så nyfikna så ringde vi upp till sjukhuset och sa att jag hade ont och haft en liten blödning. Vet att man inte ska ljuga, men kunde inte gå och vänta i en hel vecka.

Så vi satte oss i bilen och for iväg till Vrinnevi sjukhuset. När jag väl var där så fick man svara på lite frågor och göra lite tester. Senare så fick jag lägga mig på en stol för att göra ett vaginalt ultraljud. Vad syns där då?
Jo en liten bebis, tittade inte själv eftersom jag inte skulle ha han/hon kvar, så kände att det skulle bli lite för tufft för min hjärna det där, med att se sitt eget barn.
Barnmorskan trodde att jag var i vecka 18-19. De kan inte se lika tydligt på vaginalt ultraljud som på det stora vanliga. Fick en tid direkt på morgonen dagen efter, eftersom det var ganska viktigt att det gick snabbt nu. För man kunde söka om att få göra abort hos socialstyrelsen mellan vecka 18-22. Vilket psykologen inte ens trodde skulle gå igenom för min del, var nämligen ganska svårt att få ett ja ifrån dem.

Kvällen var inte alls rolig, inte natten heller för den delen. Kunde knappt sova och jag var jätteorolig. Det var ju faktiskt en liten bebis som låg i magen. Det hade inte räckt med ett litet piller så skulle bebisen ploppa ut inte. Var mer komplicerat än så. Fick aldrig riktigt reda på hur dem skulle ha gjort ifall jag fick ta bort det, men vad jag har hört så fick man föda ut han/hon på något vis?
Den känslan fick mig faktiskt att vilja spola tillbaka tiden. Kunde inte bestämma mig ifall JAG skulle klara av det?

Morgonen dagen efter kom jag tillbaka till sjukhuset. Jag fick prata en stund med en psykolog för att sedan bege mig ner till ultraljudet. La mig på britsen, fick kall geggamojja på magen sedan en apparat som for fram och tillbaka över magen. Där låg vi i ca 30 min. Tror inte direkt jag tänkte någonting faktiskt, tur att min vän My var med i alla fall.
Efter ett tag så säger hon att jag inte kan göra abort, inte ens söka till socialstyrelsen om tillstånd. För att jag är i v 22+3. Började skratta och sa att dom drev med mig, men det gjorde dom tydligen inte lustigt nog. Not my luck? Tydligen så var det min lycka.

Kan säga så gott som att resterande 4 månader som va kvar var inte enkla. Mina känslor gick upp och ner. Ibland gick tankarna på adopion, och ibland var jag lycklig som aldrig förr. Tror inte riktigt att jag hann smälta det hela på den korta tiden.
Det som jag tyckte var jobbigast var detta med fadern till Elias, visste inte vem det var. Gud så ansvarsfull man kände sig, eller inte. Men trodde att det var en viss person om jag mindes rätt, annars var det en annan. Idag är den person jag trodde Elias pappa, och han tar sitt ansvar. Vilket känns jätteskönt, att Elias har både sin mamma och pappa som ställer upp.
Den andra saken som jag tyckte var jobbigt var detta med ekonomi och lägenhet, men det löste sig rätt så fort det med.
Den tredje saken som jag gick och oroade mig för var förlossningen, jag hade ju faktiskt inte valt detta själv. Eller jo, självklart när jag skapade barnet. Men ni förstår vad jag menar. Har nog aldrig vart så rädd någon gång som jag var för den. Men historien om förlossningen kommer en annan dag.

Nu har jag Elias idag, han är 8 månader gammal. Kan säga så gott som att jag är överlycklig att jag inte är i USA idag och tar hand om någon annans ungar. Utan jag sitter här hemma i Östergötland med min egen älskade kille. Finns ingen jag älskar så mycket som han och jag är ÖVERLYCKLIG att jag inte kunde göra abort, för i så fall hade inte min plutt legat och sovit så sött i sin säng nu ♥

En liten bebis ? Jag ? Mamma ? Kunde det verkligen stämma. Tydligen.

Jag sommarjobbade på ett äldreboende för att spara pengar till USA, hade alla planer inför resan färdig. Det var tre/fyra veckor kvar tills flyget skulle lyfta från Arlanda mot New Jersey. Där väntade en familj på mig med tre barn. Skulle jobba hos dem i ett år som deras barnflicka.

Tänkt om man hade vetat att man hade haft ett barn i magen under tiden man planerade resan i ca tre månader, hade sparat både tid och pengar, för att inte tala om tålamod!

Anledning till att jag gjorde ett graviditetstest var för jag förstod att det var något galet med min kropp. Jag svettades, gick upp i vikt, kräktes och mådde allmänt konstigt. Men trodde verkligen inte att det var ett litet barn som spökade eftersom jag hade gjort två test innan. Det första när jag var inne i den första månaden och det andra när jag var inne i den tredje månaden. Så slog bort mina tankar om bebisar och fokuserade på mitt jobb plus resan.
Sen hade jag en liten sak kvar innan resan, och det var en läkarundersökning. Eftersom mina galenskaper med kroppen inte hade slutat upp tänkte jag att man kanske skulle ta och göra ett till litet test innan man åkte iväg till farbror doktor för att kolla hur frisk man var.
Det var då det stod, på en gång, klart och tydligt : GRAVID

Vet inte riktigt vad som gick i mitt huvud just då, förutom abort. Det var ju faktiskt inget snack om saken med tanke på mina planer, ingen karl och ingen ekonomi.
Ringde till barnmorskorna på en gång dagen efter och förklarade min situation, och det jag ville göra. Fick då tid en vecka framåt, vilket var ganska så ok, förutom att det inte var långt kvar tills jag skulle åka, så det ända jag kände var att jag ville få det gjort så fort som möjligt.
Men att det skulle vara för sent hade jag ingen aning om vid det tillfället, och trodde inte det heller med tanke på att jag inte var gravid för två månader sen enligt testet.


fortsättning följer...



 

Som Emilia säger nu under vår tacomyskväll. Kvällen har varit lika bra som vanligt, Emilia, Lilita, Tacos & Livet på BB, som hade säsongspremiär idag. Nu fram över kommer Onsdagar att vara mina tv-kvällar, eller tvtimma förresten.

Imorgon kommer historien om Elias.

ps. Lilita är bäst, ingen protest. Protesten försvann & Emilia vann ?